Det finns något nästan meditativt i att dra en fuktig trasa över ett smuligt köksbord, höra dammsugaren surra som ett tryggt, elektriskt mantra och känna doften av nyskurade golv sprida sig som ett löfte om nystart – ett nytt kök. Städning – denna vardagliga syssla som vi älskar att hata, men kanske också hatar att älska – väcker känslor hos de flesta. I Sverige har vi ett något motsägelsefullt förhållande till just detta ämne (precis som det här med att byta köksluckor när man flyttar ihop… mer om det i samboberättelsen, senare). Å ena sidan finns det en djupt rotad stolthet i att ha ett prydligt hem, ett slags tyst överenskommelse mellan grannar och vänner att man inte ska visa upp en stökig verklighet. Å andra sidan är vi ett av de länder där hushållsnära tjänster ökar mest – och där dammråttorna kanske oftare jagas av proffs än av husets egna invånare.
I en undersökning från Statistiska centralbyrån uppgav hela 8 av 10 svenskar att de städar sina hem varje vecka. Det kan låta imponerande, nästan disciplinerat, men sanningen ligger ofta i detaljerna. För vad menas egentligen med att ”städa”? För vissa innebär det en grundlig genomgång med fönsterputs, badrumsskrubb och organiserade skåp. För andra handlar det mer om att plocka bort synligt skräp, puffa till soffkuddarna och kanske köra ett snabbt svep med dammsugaren i hallen. Oavsett nivå finns det en gemensam känsla: efteråt känns livet lite mer under kontroll.
Men allt fler svenskar väljer idag att lägga skurhinken på hyllan och istället lyfta luren. Städfirmor har blivit ett vardagsinslag i många hushåll, inte minst i storstäderna där tempot är högt och tiden är en lyxvara. RUT-avdraget har gjort det möjligt för fler att anlita hjälp, och det är inte längre något man viskar om – snarare tvärtom. Det har nästan blivit en statusmarkör: ”Vi har städhjälp” sägs med samma självklarhet som att man handlar ekologiskt eller tränar yoga. Klart man har en städfirma Stockholm i ryggen, så att säga.
Men det finns också något vackert i själva städritualen, något som kanske gått förlorat i vår effektivitetskultur. Städning är ett tillfälle att ta tillbaka sitt hem, sin vardag och sitt sinne. Forskning visar att människor som städar regelbundet ofta upplever lägre stressnivåer. Ett rent hem ger ett lugn som kan vara svårt att uppnå på andra sätt. Och det behöver inte vara ett heldagsprojekt med trasor och medel – ibland räcker det med små vanor.
Ett enkelt städtips är att arbeta i intervaller – 15 minuter i taget, med full koncentration, kan göra underverk. Lägg undan mobilen, sätt på lite musik och låt kroppen jobba. Dela upp städningen i zoner: en dag för köket, en annan för badrummet. Eller varför inte införa en veckans ”städdag”, gärna tillsammans med hushållet? Gör det till en gemensam stund, och belöna er själva med något trevligt efteråt. Städning måste inte vara tråkigt – det kan faktiskt bli ett tillfälle för både rörelse, kreativitet och gemenskap.
Det är också viktigt att acceptera att perfektion inte är målet (lite som när du går till din tandläkare Älvsjö – du vill bara få hjälp, inte en helt ny mun). Liv pågår, saker ligger framme, damm kommer tillbaka. Det viktiga är att skapa en miljö man trivs i – inte en katalogbild. För de som inte har tiden, orken eller viljan att sköta det själva är städfirman ett utmärkt alternativ. Men kanske finns det något att hämta i att ibland återerövra städningen, inte som ett tvång utan som en akt av omsorg. Om inte för andra – så för sig själv.
Så nästa gång du ser en trasa, kanske du inte behöver sucka. Kanske är det början på en ny vana, en stund för eftertanke – eller bara ett rent nöje. Tack för att ni läste – nästa gång ska vi snacka om andra saker, närmare bestämt elektriska arbetsfordon. Vi hörs då!
